Om oss

Vem var Jacob Letterstedt?

Jacob Letterstedt (f. 1796, d. 1862) var till sitt ursprung bondson från Östergötland, en av många begåvade personer på den tiden, som i barndomen aldrig fick gå i skola, trots en stark längtan efter kunskaper. Både sin bildning och sin förmögenhet fick han skapa själv.

Han försökte sig först som företagare i Stockholmstrakten, men blev efter ett år konkursmässig. Då flydde han utomlands från sina fordringsägare, kom via England till Kapstaden och började där om på nytt. Med kvarnrörelse och omfattande spannmålshandel grundlade han en förmögenhet som han ytterligare ökade på under sin tid som direktör för den första affärsbanken i Kapstaden. År 1837 gjorde han en resa till Sverige och gottgjorde sina fordringsägare där. Han ville rehabilitera sig, och detta ådagalade han bl.a genom stöd till Vetenskapsakademien.

Ett officiellt erkännande fick han 1841, då han utnämndes till svensk-norsk konsul. Sedermera blev han också generalkonsul. Som sådan förvärvade han säkerligen en betydande erfarenhet av praktiskt nordiskt samarbete. Detta kan i sin mån förklara hans önskan att främja näringsflit (det var innebörden i ordet industri på hans tid), vetenskap och konst inte bara i Sverige utan genom samverkan i hela Norden. Han var en praktisk man som såg att det låg fördelar i ett samarbete. Samtidigt hade han en sådan stark känsla för vetenskapens och kulturens betydelse, som en ursprunglig bristupplevelse i vissa lyckliga fall kan ge upphov till.

Föreningens bildande

Kort före sin död gjorde Jacob Letterstedt den för hans levnadstid förhållandevis stora donation – den uppgick år 1879 till 452 825 kronor – på vilken Letterstedtska föreningens verksamhet grundas. I en skrivelse till Vetenskapsakademiens sekreterare redogjorde han för sina avsikter. Han förklarade att “i långa tider har det varit min älsklingstanke att i de Skandinaviska länderna söka åstadkomma gemenskap och samverkan i industriel, vetenskaplig och konstnärlig sträfvan”.

I Letterstedts testamente uppdrogs åt tre personer att utforma stadgarna, Vetenskapsakademiens sekreterare P. Wahlberg, matematikern och dåvarande statsrådet C.J. Malmsten samt historikern och sedermera statsrådet F.F Carlson. De gjorde endast i detaljerna nödvändiga tillägg och ändringar – Letterstedts huvudtankar kvarstår i de alltjämt gällande stadgarna.

Ursprungligen bestod Letterstedska föreningen av tre avdelningar: en svensk vars styrelse också är föreningens huvudstyrelse, en dansk och en norsk avdelning. Sedermera tillkom en finländsk kommitté, 1981 omvandlad till en nationell avdelning. Sedan år 1979 finns det också en isländsk kommitté, även den 1981 omvandlad till nationell avdelning.

Nationella avdelningar

Letterstedtska föreningen består av fem nationella avdelningar, en för vart och ett av de fem nordiska länderna. Den svenska avdelningen utser en huvudstyrelse på tolv personer. Styrelsen sammanträder i regel två gånger per år, i maj och november. Den danska avdelningen utser inom sig en styrelse, medan den norska, finländska och isländska fattar beslut in pleno. Gemensamt är att avdelningarna har en ordförande och en ständig sekreterare som även tillsammans kan företräda avdelningen. Avdelningarna håller minst ett möte per år.

Den svenska huvudstyrelsen:
Fd. talmannen Björn von Sydow, ordförande
Fd. forskningsassistent Birgitta Agazzi
Fd. direktör Britt Bohlin
Professor Elina Druker
Professor em. Lars-Åke Engblom
Fd. ambassadör Anders Ljunggren
Fd. kanslichef Eva Smekal
Professor em. Fredrik Sterzel
Professor em. Bengt Sundelius
Fd. generaldirektör Per Thullberg
Professor em. Gunnar Öquist

Sekreterare Fil. kand. Lena Wiklund

Den danska avdelningens styrelse:
Fhv. kontorchef Steen A. Cold, formand og sekretær
Professor Jørn Lund
Litteraturforsker Bergur Rønne Moberg
Afd.dir Torben Kornbech Rasmussen
Kunstanmelder Bente Scavenius
Dr.phil. Henrik Wivel
Rektor Marianne Zibrantsen

Ordförande och sekreterare i de övriga tre nationella avdelningarna

Den norska avdelningen:
Professor, dr. Hans H. Skei, leder
Cand philol, seniorrådgjevar Torbjørg Breivik, nestleder
Prosjektleder Jan Kløvstad, sekretær

Den finländska avdelningen:
Professor Peter Stadius, ordförande
Fil.dr Sophie Holm, sekreterare

Den isländska avdelningen:
Guðný Gerður Gunnarsdóttir, fd. museichef, ordförande
Bryndís Sverrisdóttir, afdelningschef, sekreterare

Tidigare ordförande i Letterstedtska föreningens nationella avdelningar

Den svenska avdelningen:
1875-1887 Professor, ecklesiastikministern F.F. Carlson
1887-1899 Presidenten, finansministern C.F. Waern
1900-1904 Professor, justitieminister L. Annerstedt
1905-1920 Generaldirektör, professor A.R. Åkerman
1921-1938 presidenten A. Lindstedt
1939-1955 Justitierådet N.E. Alexanderson
1956-1965 Professor Nils Herlitz
1966-1970 Riksarkivarie Ingvar Andersson
1971-1990 Regeringsrådet Gustaf Petrén
1990-1991 Professor em. Örjan Lindberger
1991-2012 Fd. statsrådet Karin Söder
2012- Fd. talmannen Björn von Sydow

Den danska avdelningen:
1875-1893 Professor, minister Fr. Krieger
1893-1914 Professor Edv. Holm
1915-1916 Geheimekonferenceråd Carl Goos
1917-1934 Professor Johannes Steenstrup
1935-1945 Museumdirektør M. Mackeprang
1946-1961 Rigsarkivar Axel Linvald
1962-1974 Overbibliotekar H. Topsøe-Jensen
1975-1989 Landsarkivar Harald Jørgensen
1990-2005 Protokollsekretær Kristian Hvidt
2005-2008 Professor Jørn Lund
2009- F.d. kontorchef Steen A. Cold

Den norska avdelningen:
1875-1889 Professor Ole Jacob Broch
1889-1897 Professor Marcus Jacob Monrad
1897-1908 Professor Torkel Halvorsen Aschehoug
1909-1915 Professor Henrik Mohn 1916 vakant
1917-1920 Bankdirektør Karl Bomhoff
1921-1927 Professor Bredo von Munthe af Morgenstierne
1928-1939 Professor Waldemar Christofer Brøgger
1940-1954 Professor Magnus Olsen
1955-1971 Professor Georg Valentin von Munthe af Morgenstierne
1972-1982 Professor Johs. Andenæs
1983-2004 Tidl statsråd Helge Seip
2004-2012 Professor Kolbjørn Skaare
2013- Professor, dr. Hans H. Skei

Den finländska avdelningen:
1981-1990 professor Henrik Zilliacus
1990-1997 professor Stig Jaatinen
1998-2004 Professor Kai Laitinen
2004-2020 Professor Seppo Zetterberg
2020- Professor Peter Stadius

Den isländska avdelningen:
1981-2000 Presidenten i Högsta domstolen, professor Ármann Snaevarr
2000-2023 F.d. riksantikvarie Þór Magnússon
2023- F.d museichef Guðný Gerður

Gemensamma organ:
Letterstedtska föreningen har tre gemensamma organ.

Den nordiska granskningsgruppen. Två gånger om året träffas företrädare för de fem nationella avdelningarnas styrelser (presidier) för att granska inkomna ansökningar om bidrag. Dessa lämnar förslag till huvudstyrelsen om hur tillgängliga medel för gemensam utdelning ska disponeras. De nationella avdelningarna eller deras styrelser beslutar själva om enskilda personers ansökningar om studieresor till annat nordiskt land.

Letterstedtska föreningens medalj- och priskommitté. Den sammanträder en gång om året för att lämna förslag till huvudstyrelsen på innehavare av Jacob Letterstedts nordiska förtjänstmedalj och Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris ur de nyhlénska medlen.

Nordisk Tidskrifts redaktion. Den består av huvudredaktören, de fyra nationella redaktörerna och en redaktionssekreterare, och möts minst två gånger per år.

Seminarier

Sedan slutet av 1970-talet har Letterstedtska föreningen ungefär vartannat år arrangerat seminarier med deltagande av såväl föreningsföreträdare som andra. Seminarierna har haft olika teman som t.ex:

Dagspressen och det nordiska (1983)
Det nordiska högskolesamarbetet (1985)
Norden och Europa (1987)
Nordisk säkerhetspolitik (1991)
Den nordiska bok- och tidskriftsmarknaden (1992)
Norden i samverkan. Då – nu – sedanmed anledning av Nordiska rådets 50-årsjubileum (2002)
Norden och globaliseringen (2006)
Nordisk säkerhet – Nya prövningar i Stockholm (2009), föredragen finns samlade i NT 2/2009.
Konst och litteratur i Norden – ett medborgarperspektiv (2011), föredragen finns samlade i NT 4/2011.
Det omöjligas konst – översättningens roll i Norden (2013), föredragen finns samlade i NT 4/2013.
Massmedierna i Norden – i ljuset av den digitala utvecklingen (2016), föredragen finns samlade i NT 4/16.
Nordisk film och teater i förändring (2018), föredragen finns samlade i NT 1/19.
Webbinariet ”Post corona – så ska Norden möta framtida kriser” (2022), referat finns i NT 1/22.
Kvinnlig rösträtt i Norden Kampen – genomförandet – fortsättningen (2022), föredragen finns samlade i NT 3/22.

Böcker

Med stöd av Letterstedtska föreningen utgavs 2017 boken “Norden sett inifrån. Det fjärde spårbytet”.
Med stöd av Letterstedtska föreningen utgavs 2000 boken “Norden i sicksack. Tre spårbyten inom nordiskt samarbete”.